Utdrag ur "Svenska Arméns regementen", Herlitz 1970
SEGERNAMN
Bruket att på våra fälttecken anbringa segernamn infördes i princip genom generalorder 25/11 1844. Den krigshistoriska forskningens dåvarande ståndpunkt omöjliggjorde emellertid ett slutgiltigt fastställande av namnen under denna tidsperiod. Ett flertal fankommittéer ha därför successivt utrett frågan om vilka segernamn förbanden skulle ha rätt att föra. I go nr 3500/1950 äro nu gällande principer fastställda, enligt vilka ett förband skall tilldelas segernamn. Däri säges nämligen bland annat:
“………
4. Som segernamn må endast ifrågakomma:
a) Namn på fältslag vilka haft betydelse för Sveriges rike och dess historiska utveckling eller, ur operativ synpunkt, för fälttåget. Slaget skall ha inneburit en otvivelaktig svensk seger.
b) Namn på andra, till fullständig taktisk seger genomkämpade slag och strider i vilka svenska förband ådagalagt stor stridsduglighet och tapperhet.
c) Namn på annan krigsoperation än vad ovan nämnts som varit av betydelse för Sveriges rike och dess historiska utveckling.
Härvid gäller att det nuvarande förbandet ……………. bör i förband ha deltagit i slaget, striden eller annan krigsoperation samt att förbandet i fråga härvid bör på ett berömligt sätt ha löst sin uppgift och därmed ha bidragit till utgången av företaget
……..”
Som en följd av denna generalorder tillkom i juni 1951 en arméorder, som normerade segernamnens stavning enligt nutida uppfattning. Till denna order hörde en bilaga, upptagande de 39 segernamn, som ansågos fylla de i generalordern stipulerade villkoren. För varje förband ha i här föreliggande sammanställning upptagits antingen de segernamn som fastställts av Kungl Maj:t eller — om sådana ej fastställts — de segernamn som nu finnas upptagna på förbandets fälttecken.
Att observera är, att endast infanteri-, kavalleri- och pansarförband samt
Wendes artilleriregemente för närvarande ha segernamn.
1 tidskriften “Kontakt med krigsmakten” 1955—1957 har dåvarande chefen för försvarsstabens krigshistoriska avdelning, överstelöjtnant B Furtenbach, i ett antal artiklar skildrat alla de fältslag, vilka finnas upptagna som segernamn på svenska förbands fanor och standar.
52 förekommande segernamn
Befrielsekriget 1521
Varberg 1565
Narva 1581
Novgorod 1611
Skara 1611
Skillingehed 1612
Wallhof 1626
Wallhof 1626 ej efter 1900
Dirschau 1627
Dirschau 1627 ej efter 1900
Stuhm 1629
Breitenfeld 1631
Burgstall 1631
Rhen 1631
Werben 1631
Lützen 1632
Oldendorf 1633
Wittstock 1636
Leipzig 1642
Nowodwor 1655
Gnesen 1656
Golombo 1656
Warszawa 1656 Warschau
Fredriksodde 1657 1658?
Tåget över Bält 1658
Halmstad 1676
Lund 1676
Landskrona 1677
Rügen 1678
Narva 1700
Düna 1701
Kliszow 1702 Clissow
Pultusk 1703
Jakobstadt 1704
Posen 1704
Punitz 1704
Gemäuterhof 1705
Warszawa 1705 Warschau
Fraustadt 1706
Holovczyn 1708 Holofzin
Malatitze 1708
Rajovka 1708
Hälsingborg 1710
Gadebusch 1712
Strömstad 1717
Södra Stäket 1719
Svensksund 1790
Valkeala 1790
Walkiala 1790
Bornhöft 1813
Dennewitz
Grossbehren